Sägnen om S:t Bengt – Lundaskogsbyalag

För mycket länge sedan, då det var gott om varg, björn och andra djur på Kolmården, bodde vid St. Lundäng i Lundaskog en from man, som kallades Sankte Bengt. En jul, när Bengt skulle gå till julottan, blev han anfallen av vargar, en hungrig flock, som jagade honom in i skogen. Bengt tog sin tillflykt till en stenhäll, och där fick han, omgiven av djuren, fira sin julotta, ty kyrkklockorna hade redan ringt samman, det hade han hört. Bengt kom inte därifrån på hela juldagen, och först då en ny dag grydde försvann vargarna, så han kunde gå hem. Stenhällen, där Bengt hade undkommit vargarna och där han firade sin julotta, kallas sedan Sankte Bengts kyrka. Och där brukade vallhjonen ofta samlas till gemensam andakt under bar himmel.

I Svenska ortnamnsarkivet i Uppsala finns denna uppteckning, gjord 1935 av fil. kand. Alf Karlsson efter en person i Lundaskog.
Ungefär så lyder sägnen om Sankte Bengt, som jag tyvärr inte kan återge i ordagrann uppteckning:

”I den gamla goda tiden var det en, som de kallade Sankte Bengt för att han var lite väl andlig. Han skulle gå till julottan, men han gick bort sig, och där var han, när han hörde att de ringde i klockorna, och där vart han ståendes och fick fira sin egen julotta. Han fick vara där, tills de hittade honom i dagningen”

Flera versioner finns. Enligt en av dessa skulle Bengt vara en enstöring, som bodde i en koja vid stenhällen. I en annan version nämns inget om vargarna.

På den kartan från slutet på 1600-talet av Lunda socken finns öster om sjön Enaren ”S:t Bengts Kürka” utmärkt.

Historien finns också beskriven i ”En svensk helgonkrönika” från 1400-talet.

S:t. Bengts kyrka
HEMBYGDENS HELIGA MÄN

Den folkliga traditionen bevarar en händelse i en människas liv
och bygger upp ett helgonrykte kring den.
Eller söker man en förklaring till en märklig naturföreteelse och bygger en sägen om detta. Eller en kombination av dessa båda.

På en karta från 1677 finns angivet vid Enaren ”St Bengts körka”

Enligt legenden
Sankte Bengt i Lundäng (i Lundaskog)
Skulle en julnatt gå till ottesång i Lunda kyrka (nybyggd i slutet på 1100-talet)
och mötte en flock hungriga vargar. Bengt räddade sig upp på den spruckna stenhällen
i djupa skogen med vargarna nedanför. Här satt Bengt och hörde klockringningen. Vargarna gav sig inte förrän på annandagen då folk sökte och upptäckte hans belägenhet.

En variant är
Att St Bengt gått vilse och satte sig på hällen för att orientera sig.

en annan är
En helig eremit bodde här ensam i en koja eller grotta.

St Bengts kyrka
En stenhäll (81⁄2×4 m, ca 70 cm hög )sprucken som ett kors

Bengt kände sig kanske stärkt och uppmuntrad att kämpa mot mörkrets makter och kylan
i detta korsets tecken.
Vi vet ju med vilken andaktsfull bävan människor förr i tiden såg på allt som hände i den heliga julnatten och vilka krafter de då trodde var verksamma. Skrockfullheten var stor förr.

1985 satte Tuna hembygdsförening upp ett träkors, snickrat av Carl-Johan Johansson i Gummersta. 2005 ersatte Lunda hembygdsförening det gamla korset med ett nytt snickrat,

av Ove Larsson i Jönåker
Kiladalens församling har friluftsgudstjänst en gång om året
En markerad upptrampad stig, pilgrimsled från 2015 från Lundaskogs Parkering och som leder fram till en öppen plats och stenhällen, St Bengts kyrka.

(Skogen avverkades för några år sen)
Legenden finns i Tuna bygden 1986 och i Lunda bygden nr 6 2001.

En uppteckning finns i Svenska Ortsarkivet i Uppsala

Från 1935 av fil kand Alf Karlsson efter Johan Larsson i Hörningsbergs berättelse

Helgonkrönika
Utifrån Carl Henrik Martlings bok från 2001

Carl Henrik Martling född 1925 i Uppsala, prästvigdes i Karlstad 1948, överhovpredikant 1988-1996 Flitig populärvetenskaplig föreläsare samt författare till mer än 50 böcker i kyrkohistoria och teologiska ämnen.

3 GRUPPER HELGON

kyrkliga, kungliga och folkliga.
Under medeltiden ( ca 1100-1500-talet) hänger kyrka och politik nära samman.

De riktiga helgonen, erkända av kyrkan, helgonförklarade av påve eller stiftsbiskop.

Mödrar och fäder var de som grundade en ordern och/eller förestod en klostergemenskap t ex Heliga Birgitta
Systrar och bröder var de som förde verksamheten vidare.
Alla var troende.

De blev helgon för sin tros skull och offrade sina liv och sig själva i Guds tjänst.

Kungar som var fromma kristna och la ́ sina öden i Guds händer. De tjänade Gud genom att ge sina liv för sitt land.
MEN
många av dem hade andras blod på sina händer

St Olav i Norge och Sverige .

I den folkliga gruppen
har märkliga, kufiska och egenartade människor, enligt traditionen gjort kärleksfulla gärningar bland bygdens folk.
Man byggde kapell till deras ära.
Vallfärdade till deras heliga platser.

Några helgon i kyrkans mening var inte de folkliga bygdehelgonen.

Några kända helgon

KYRKLIGA
Mödrar
St Birgitta född 1303 och avled 13730723 i Rom, 70 år
dotter till lagman Birger Persson i Finsta i Uppland
o h h Ingeborg (dotter till lagman Bengt Månsson på Ulfåsa i Östergötland).
Dottern Katarina och sonen Birger förde hem reliker från Rom till Linköpings Domkyrka 1374.

Birgitta helgonförklarades 1383, 10 år efter sin död

Systrar
Katarina/Karin född 1332? avled 1381 ca 50 år
Övertog ledningen av klostret i Vadstena sommaren 1374 som modern Birgitta startat. Det tog 100år innan Katarina blev helgonförklarad.

I nutid har vi Elisabet Hesselblad född 1870 avled i Rom 19570424, 86 år.
Hon återinförde Katolska kyrkans gren av Birgittasystrarna i Sverige finns nu i Djursholm och Falun. 1987 inledde påven helgonförklaringsprocessen
1991 förklarad vördnadsvärd
2000 saligförklarad av påve Johannes Paulus II
2015 utfärdades dekret om helgonförklaring av påve Franciskus
20160605 helgonförklarades Elisabeth Hesselblad

Fäder
Ansgar Nordens apostel född 801 och avled 865
Munk i benediktinkloster i Frankrike sedan i Tyskland Missionär i Danmark 826 blev fördriven an kung Harald Missionär i Sverige på Birka hösten 829
Biskop av Hamburg 831
Andra besöket på Birka 834 blev kort, blev inte så populär här. Ansgarskorset på Birka restes 1834 på 1000års minnet.

Bröder
Botvid Södertörns apostel

David Västmanlands apostel
Eskil Sörmlands apostel led martyrdöd utanför Strängnäs Henrik Finlands apostel
Sigfrid Smålands och Västergötlands apostel

KUNGAR
St Olav, född troligen 995, i Norge och Sverige,
stupade i strid vid Stiklastad 29 juli 1030 för att återta sitt eget land. Olav blev omvänd i England ”av några heliga mäns predikan”. Relikskrinet står bakom högaltaret i Nidarosdomen i Trondheim.

Erik den helige i Sverige
Var kung på 1150-talet, byggde den ståtliga domkyrkan i gamla Uppsala och hans relikskrin fanns där till 24 jan 1273, då det flyttades över till St Erikskapell, nuvarande Riddartorget, där Erik dog.

Vidare till Domkyrkan i Uppsala, när den invigdes.
1940 gjordes en vetenskaplig undersökning som visar att det är St Eriks reliker som vilar i skrinet.

Knut den helige i Danmark
Styrde landet i 7 oroliga år, han prisades av sina anhängare som en from man och kyrkans
store gynnare men med tiden växte missnöjet med kungens självrådighet och bristande hänsyn till gamla lagar och sedvänjor.
Han drog sig tillbaka på sin kungsgård och kyrkan i Odense där han satt framför altaret och sjöng psalmer när upprorsmän kastade stenar genom kyrkfönstret, en sten träffade vid ögat.
Kungen fortsatte sjunga psalmer tills ett spjut träffade honom den 10 juli 1086.

Helgonförklarades 19 april 1100. 1986 undersöktes relikerna som visade att är välbevarade.

DROTTNINGAR

Ragnhild av Tälje
Var gift med Inge den yngre deras dotter Kristina sa ́s vara gift med Erik den helige.
Ragnhild blev älskad för sin fromhet och sina barmhärtighetsverk.
Ragnhild gör en pilgrimsfärd till Rom och Jerusalem, på dit blir Ragnhild överfallen av stråtrövare Som plundrar henne och hela ressällskapet in på bara kroppen.
Där står drottningen helt naken mitt bland sina plågare och anropar Guds moder om bistånd.
Då en ängel kommer ner och sveper in hennes i en gyllene klädnad, berättar legenden.
När Ragnhild kommer hem lät hon bygga en kyrka på sin gård i Tälje.
Där nu Sta Ragnhilds kyrka nu ligger i Södertälje.
Ragnhild av Tälje blev aldrig helgonförklarad men lever i människors minne som folkligt helgon.
Hon präglar Södertälje stad, i stadsvapnet med drottningkrona och helgongloria med kors på bröstet och pilgrimsstav i handen.

HEMBYGDENS HELIGA MÄN