Gruppeingsplatsen för RB689 vid Mogetorp

Platsen mättes in år 1967 och anläggningsarbetet för luftvärnsrobotsystem 68 påbörjades under 1968, därefter överlämnades platsen till F13 Bråvalla, Norrköping. Arrendeavtalet mellan Kronan och markägaren Jönåkers Häradsallmänning skrevs på och skulle löpa i 30 år, och betalningen var ett engångsbelopp på 40.000 kronor i kontanter, i samband med detta fick markägaren en extranyckel och ett telefonnummer.

Nyckeln gick till låset på bommen som spärrade vägen upp mot anläggningen och telefonnumret till den berörda försvarsområdesstaben dit han skulle ringa om han vid något tillfälle iakttog något misstänkt vid platsen. Det hemliga telefonnumret till anläggningen var nr.: 0155-760 52, telefonväxel Norrtorp.

Krigsgrupperingsområde 31, för RB68, som innehöll grupperingsplatserna: Mogetorp, Kvarsebo och Timmergata, som utnyttjades av F13, lvrbkomp 131, i krig. F13 hade två krigsgrupperingsområden. Den här platsen tillhör det norra grupperingsområdet. Platserna var topphemliga så efter att de hade byggts åkte man i princip inte tillbaka. Varje grupperingsområde innehöll tre grupperingsplatser, den här, som militärt benämnde “Mogetorp”, och “Kvarsebo” som ligger strax norr om Kvarsebo samhälle, samt “Timmergata” som ligger mellan Kvarsebo och Kolmårdens djurpark. 

Platserna var belagda med väldigt hög sekretess. De användes aldrig i samband med övning, märktes inte med förbudsskyltar och fick inte besökas av uniformerad personal. De gånger försvarsmakten inspekterade grupperingsplatserna gjordes det i civil klädsel. Sekretessen upphävdes 2006 och platsen återlämnades till markägaren.
Varje grupperingsplats bestod av fyra betongfundament där robotlavetterna skulle placeras. På varje fundament fanns förankringsfästen av järn samt en ränna för kablage. Utöver detta fanns röjda uppställningsplatser för fordon och spaningsradar. 

Vid övnings- och fredsgrupperingsplatserna fanns åttkantiga robotplattor, medan robotplattorna vid krigsgrupperingsplatserna var fyrkantiga, anledningen var att man ville försvåra kartläggningen för en tänkbar fiende. En fiende torde leta efter åttkantiga betongplattor eftersom det var så som de såg ut vid flottiljerna (en maskirovska av det svenska försvaret).  

Grupperingsplatserna var förberedda med hårdgjorda ytor för uppställning av robotgruppcentral, belysningsradar och motorelverk. Två mastfundament avsedda för simulatormasten och radiolänkmasten fanns också förberedda på platsen. Startraketerna beräknades falla ner ca 2,5 km från avskjutningsplats men skulle inte evakueras i ofred. 

Något fast närförsvar (t.ex. skyddsrum eller värn) vid övnings- och krigsgrupperingsplatsen fanns inte eftersom detta kunde ge en fingervisning om platsens betydelse. Platserna var dock noggrant rekognoscerade för ett närförsvar som fanns infört i stridsplanen som hade stämpeln “kvalificerat hemligt – av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. 

Generellt låg övningsplatserna cirka tio mil från flottiljen, och varför vet vi inte. Anledningen till att övningsplatsen skulle förläggas en bit bort var att man ville få chansen att öva alla de beståndsdelar som en omgruppering i skarpt läge skulle innebära. 

Övningsplatsen ingick i krigsorganisationen och krigsplanläggningen, men eftersom man räknade med att den skulle vara röjd i förhand så skulle övningsplatsen endast användas i yttersta nödfall. Totalt fanns 33 hemliga krigsgrupperingsplatser (övningsplatserna inkluderade) längs med östkusten, från Uppland till Skåne. 

När robotdivisionen skulle skjuta skarpa robotar användes övningsfältet i Vidsel. Kuriosa: den sista robot 68 (RB 68) lämnade lavetten 9 oktober 1975, den som avfyrade roboten var Anders Eklund. 

Något om RB68 samt foto av B68 monterad på lavett, samt ritning av platsen Mogetorp nedan.

Mobbförråd

 I trakterna kring Nyköping/Oxelösund finns rester av gamla mobiliseringsförråd där det förvarades utrustning för en eventuell mobilisering av Kustartilleriet, KA. Särskilt Oxelösund var utsatt som tänkbar plats för en invation. Vid en mobilisering skulle värnpliktiga infinna sig på angivna krigsplaceringsplatser. En för många idag helt okänt begrepp.  

Ammunitionsförråd

 Långt uppe i skogen mellan Bävenstorp och Norrtorp byggdes på 1960-talet två ammunitionsförråd avsedda för att ladda hamnen i Oxelösund, för sprängning vid orostid samt att ladda under kyrkan S:t Botvids kyrka. Ammunitionen förvarades på behörigt avstånd från tätbebyggelsen. Det var synnerligen kraftiga betongkonstruktioner med lastkajer och mycket kraftiga stålportar. Vissa personer bland lokalbefolkningen hade till uppgift att utöva tillsyn över förråden. Vid ett besök i slutet av 1970-talet upptäcktes att någon försökt spränga hål i taket för att ta sig in i förrådet. Det var ytterst nära att hela förrådet gått i luften. Förråden revs i samband med nedläggningen av Femörefortet. För transport av ammunition enkelriktades vägen från Mogetorp och Källmossens SF:s väg. Vägen breddfades vid Enarn i höjd med Enarslund där berget sprängdes för bättre framkomlighet.I dag återstår bara några jämna markytor vid Kutsvägen samt kraftledningen som försåg förråden med elström.  

Skjutmål på mossen Stora Bötet

Under senare delen av 1940-talet  och början av 1950 uppfördes bomb och skjutmål på mossen av Flygvapnet. Enligt uppgift byggdes målen upp för att sedan användas av Bråvalla flygflottilj, F13, i Norrköping. Efter att målen använt transporterades målen bort från mossen i största hemlighet. Ett foto har vi kunnat hitta på ett utbränt målen, en flygmaskin, se foto nedan.